27 september 2009

Diagnos....

Ja, nu har vi fått en diagnos på våran lilla hunds lidande.
Han har drabbats av någonting som kallas för "Struvitstenar". Struvitstenar är en typ av urinsten som drabbar hundar. Det finns flera olika sorter och Struvit är den sorten som är vanligast och lättast att behandla. Men hela 90% av alla hundar som får det får det igen inom 5 år vilket inte känns så upplyftande.

I nuläget har Hugin fortfarande fullt av så kallade Struvit kristaller (det är kristallerna som blir stenar tillslut) i sin urin och får nu behandling med ett veterinärfoder som ska lösa upp eventuella kvarvarande stenar och förhindra uppkomsten av nya.
Men idag är Hugin risig igen och har kissat blod på natten, jag hoppas innerligt att det inte är nya stenar som bildats, men sannolikheten är ganska stor :(

Enligt order ifrån veterinären är det ingen fara att han kissar blod, för då kan han ju ändå kissa, det allvarliga blir om det blir stopp, vilket det också kan bli. Så nu är man som en hök och kollar så att han kan kissa ordentligt.
Skulle det nu olycktligtvis bli stopp så tänker jag INTE åka tillbaka till de som behandlat honom från början utan söka mig till en annan och i min nybildade mening bättre veterinärstation.

Jag kan fortfarande inte släppa det faktum att de missade stenarna, inte bara en gång utan 3 gånger och att de tog så lättvindligt på hans kliniska symtom. Mina klagomål togs emot men utan vidare intresse eller engagemang.
Jag funderar i dagsläget på att skriva ett skriftligt klagomål och skicka på posten (de har nämligen ingen mail för sådant). Men frågan är vilken nytta det skulle göra i slutändan. Bästa är helt enkelt att byta veterinär.

Hemma fortsätter annars hembestyr så smått. T håller på och förbereder för garagebygget, gräver för grund och skiftar om jordmassor och man börjar kunna se en form av hur det kommer bli.
Vardagsrummet pyntar jag lite pö om pö med fina saker som jag hittar. När jag känner mig nöjd kommer jag lägga upp bilder, men först måste jag komma ihåg att ladda kameran, som jag nu glömt i ca 1 veckas tid - ingen ordning alls!
Då vädret blir så dåligt att det inte går att fixa ute längre kommer vi börja nya renoveringsprojekt inne - då kan ni återigen räkna med tätare uppdateringar om hus, hem och inredning!

12 kommentarer:

  1. Hej! Vad bra ändå att det var relativt lätt att behandla! Vi får hålla tummarna för att det inte kommer tillbaka! Må så gott! Kram Maria

    SvaraRadera
  2. Jag skulle byta veterinär!
    Vilka jäkla puckon rent ut sagt!
    Hoppas att han ska bli bättre snart.

    Kram Hannis

    SvaraRadera
  3. Åh, stackarn! Hoppas på snabbt tillfrisknande!

    Nu måste jag kika vidare i din fina blogg :)
    Kram från Pernilla

    SvaraRadera
  4. Åh vad skönt att det går framåt. Vet precis hur det är...Min hund är ju både allergisk och har dåliga höfter så henne är det inte mycket med och allt är hon född med. Hon får sprutor för sin allergi och jag är alltid så rädd att det skall hända något med höften. Hon kan ju inte leka med så tunga hundar. Hon väger själv 22 kg. Om du visst evad jag har gråtit för henne, hon är bara 3 1/5 år. Jag vill ju så gärna behålla henne länge men det tror jag inte att jag får. Hon är ju vår lilla bebis och dotter. Jag skulle vara så arg på vetrinären jag också, förstår ptrecis hur du känner.

    Kramkram Anne

    SvaraRadera
  5. Åh vad trist att det strulat så men skönt att han nu fått en diagnos så ni vet vad det är för fel.
    Ha en fin dag!
    kramis/LenaS

    SvaraRadera
  6. Tack snälla du!
    Roligt att du besöker mig igen. Tråkigt dock att det varit så mycket strul med din vovve, men kanske skönt att äntligen få veta vad som var fel.
    Men, hur är det med dig? Jobbar du fortfarande mycket om nätterna, och hur känns det att bo på landet nu när ni hunnit bo in er?
    Ha en bra dag!
    /Lina

    SvaraRadera
  7. Hej!

    Helt otroligt att de missade de, det kan ju inte vara så svårt att se vilka symtomer Hugin har..
    Illa när man inte kan lita på vetrinären, man går ju dit för att man behöver hjälp!
    Usch, sånt där gillar jag ej..
    Kan tänka mig att det är hemskt att hamna i den situationen och sen att sin lilla bebis är sjuk...

    Srkiv, skriv.. Det hade jag gjort!! Allt för att visa sin agretion..

    Ha det bäst! Kram Maria

    SvaraRadera
  8. Anne... jag undrar också hur DU mår i allt detta?! Har du det bra där ute på landet med din T och Hugin? Det ser ut i din blogg som om ni har det jättebra och det glädjer mig!!
    Skriv för sjutton... till chefen på djurklinken så de får klart för sig att deras uppträdande inte tolereras!! De ska veta att de gjort fel! Om man inget säger så händer ju inget som gör det bättre i förlängningen!
    Våra husdjur ska behandlas med kunskap och respekt! Du behöver ju aldrig anlita dem igen!

    SvaraRadera
  9. Fy för sånna jäkla veterinärer!!! Vilken tur att du iallafall har en diagnos att vila dig mot. Men man blir arg, du kunde haft chansen att gett han hälp tidigare. Vill inte ens tänka på hur ont han har när han kissar..
    Måste säga att jag faktiskt längtar tills du får sämre väder och vi får se hur det ser ut inomhuuus i huset som vi så många väntande på att det skulle bli inflytt. Elakt att hålla oss så på halster hihi, fast vete katten om jag hade haft tid att blogga med nåt så härlig som ett hus att sätta tänderna i :D
    Kramar
    Sigrid

    SvaraRadera
  10. Vilken tur att det inte var något allvarligare, och att det kommer att bli bra (även om det kan komma igen). Otroligt klumpigt av veterinären, jag skulle ha bytt, den där kan du ju inte lite på igen.

    Ha det bra och pyssla om vovven!
    Kram L-L

    SvaraRadera
  11. Hoppas vovven kryar på sig fort, det är så upprörande när ens djur är sjuka, de kan ju inte tala om hur det känns. Man får verkligen stå på sig om man behöver hjälp inom vården och alldeles tydligt inom djursjukvården också.
    Sköt om er!

    SvaraRadera
  12. Hejsan,
    Hoppas vovven kryar på sig. Bra behandling i alla fall, byte av foder. Jag har en pappillon som med jämna mellanrum får "ont i magen". Jag har nu blivit lite luttrad så det finns alltid medel hemma för att sätta igång magen...för det blir alltid inför helgen de får ont...och man bara lider med dem utan att få rätt hjälp i tid.
    Kram,
    Petra

    SvaraRadera